Fråga: I Sverige mäts temperaturen på olika sjukhus på olika sätt. Oralt, i örat, centralt via KAD mm. Vilket sätt skall vi använda?

 Svar: SPOR kan inte kräva att hela Sverige gå över till ett enda likartat sätt att mäta tempereturen pre, per och postoperativt. Vi kommer bl.a. att se om vi har stora temperaturförluster på enskilda avdelningar eller operationstyper.  Förhoppningsvis har man likartade  mätningsprocedurer på op resp postop på samma enheter – annars har man ju ett grundläggande problem att rätta till lokalt. Skulle det visa sig att olika enheter skiljer sig markant där man inte skulle förvänta sig skillnader får man dyka djupare ner i underlaget för att göra en bedömning. Ett långsiktigt svar på frågan kan bli att vissa sätt att mäta temperatur på kan rekommenderas eller förkastas. Temperatur anges med siffror och vid avvikelse eller komplikation hypotermi även i PAKUVA och PAKOP med bedömning av svårighetsgrad.

Fråga: När jag ska lägga in de nya UVA koderna ser jag att koden U235 finns med i två grupper, Blödning/koag och Kärl. Skall det vara så?

Svar: Det stämmer att några koder finns på flera ställen i systemet. Anledningen är att det skall bli lättare att hitta avvikelsen då man kan söka efter den i olika kategorier. Ex vis finns 223 Anafylaxi både under U2 Cirkulation/blodtryck och U8 Lab-läk-teknik/läkemedel

Önskemålet från UVA sköterskorna ( de som vanligen sköter registreringen) var att de skulle vara lätta att hitta. Dock skall samma avvikelse ha samma kodnummer. Systemet är även uppbyggt så att man kan söka i trädstruktur ifall detta är möjligt i det operations-planeringssystem man har.

Fråga: Var registreras den slutna reponeringen innan "kniv i"? I patienttiden eller i operationstiden?

Svar: Repositionen av en höftfraktur ingår i operationstiden (V565). Så har det varit i många år – även bandageläggning som görs av operatör (ex vis gipsning av ortopedbarn eller specialbandage vid plastikkirurgi) ingår i op-tiden; däremot inte bandage lagd av operationssköterska.

En del specialföreningar eller grupper gör ibland undantag på den vedertagna definitionen av olika orsaker. Definitionen av när en operation börjar respektive slutar (”knivtid”) har varit känd sedan länge i Sverige och används bl.a. sedan 90-talet av NYSAM.

Fråga: Om jag väljer SPORs definition av operation jfr Alla operationskoder så får man olika siffror – varför?

Svar: Då det inte finns någon nationell eller internationell klar definition av vad en ”operation” är så har SPOR antagit NYSAMs definition med vissa tillägg. Längst ned i rapporten står definitionen av vilka operationskoder som ingår i SPORs definition av operation.

I de flesta rapporterna kan man i stället välja att se ”Alla operationer” eller en egenbestämd operation eller grupp av operationer.

I framtiden kommer SPOR även att se närmare på alla de ingrepp som faller utanför SPORs definition av vad en operation är.

Fråga: Måste en anestesikod anges även om ingen anestesi givits?

Svar: Nej det behövs inte.

Fråga: Vilket datum ska ligga bakom variabeln?

Svar: Med den menar vi den tidpunkt då Koordinatorn skickar ett kallelsebrev eller via telefon erbjuder en tid för operation. Detta är första tidpunkten som patienten och får ett erbjudande om operation.

Fråga: I vår region finns flera sjukhus som förutom SPOR-listan på akuta operationers prioritet även har ”Akut operation inom 12 timmar”. Kan ni inte lägga till detta!

Svar: Vid uppdateringen till Variabellista 3.0 beslöts att behålla den gamla indelningen. I alla moderna operationsplaneringsprogram går det att ange en senaste tidpunkt då operationen skall ha startats. Denna tidpunkt kan manuellt anges till exempelvis 12 timmar efter operationsanmälan även om Akut planering (V325) är satt till AKUT24.